500 år har gått sedan protesterna mot den romersk-katolska kyrkans lära och praxis på en rad områden ledde till en uppdelning av först Europas kristna och sedermera hela världens kristna. 1500-talet var en dynamisk tid av frihet i kristet tänkande då många av de gamla dogmerna och traditionerna ifrågasattes i och med att man kastade loss eller kastades ut från den romersk-katolska kyrkan. Den mest bestående revolutionen var dock att Bibeln översattes till flera folks språk och genom boktryckarkonsten i princip blev tillgänglig för alla läskunniga. Bibeln på olika språk blev sedan också ett medel till att göra nya generationer läskunniga, så det var en dubbel nytta.
Det är i retrospektiv märkligt (eller kanske inte) att den romersk-katolska kyrkan så länge ville hålla monopol på läsandet och därmed tolkandet av Bibelns texter. Men eftersom man ju fortfarande menar att frälsningen kommer genom att vara medlem i den ”sanna kyrkan” så kanske det inte är så viktigt med bibelläsningen för den egna trosutvecklingen. Det är naturligtvis farligt om folk börjar läsa själv. Det var ju Luthers och hans kollegers läsning av Bibeln som ledde till konflikten och bannlysningen.
Idag räknas protestanterna – dvs kristna som inte är romersk-katolska (eller grekisk-ortodoxa för den delen) – till ca 100 miljoner i Europa och ca 900 miljoner i världen. Det är en brokig skara – friheten att tolka Bibelns texter har tagit sig många svängar – men alla bygger på övertygelsen att det inte är den romersk-katolska kyrkan som är den enda sanna kyrkan eller den enda vägen till frälsning. Tron på Bibeln och tron på Jesus Kristus är den grund som man står på. Sedan har man en mängd olika tolkningar och tillämpningar som historiskt lett till olika kyrkosamfund med mycket gemensamt, men också stora skiljelinjer som inte går att överbrygga helt lätt.
I Finland delar den lutherska kyrkan (72%) det protestantiska arvet med frikyrkorna (1-2%) och det finns en självklar gemensam teologisk grundhållning. Frikyrkorna var historiskt ”protestanter” inom det nordiska lutherska ”trosmonopolet” och bröt sig ur eller kastades ut ur den lutherska kyrkan som irrlärare under 1800-talet och början av 1900-talet.
Idag är sekulariseringen och andra religioner en större utmaning än interna bråk om tolkningar. Även om man håller fast vid det man upptäckt och är övertygad om så ser man generellt varandra som trossyskon och delar av den ”universella församlingen/kyrkan” och man samarbetar på olika sätt.
Globalt är det den pingst-karismatiska grenen och typen av kristendom som vuxit snabbast under 1900-talet och räknas nu utgöra 584 miljoner enligt PewResearchCenter. Klassiska pingstvänner (kan klassificeras som en del av protestantismen) räknas till 279 miljoner och resten är karismatiker (som omfattar tron på och upplevelsen av den Helige Andes närvaro och verkningar) inom andra samfund, inklusive romersk-katolska kyrkan. Pingst-karismatikerna består alltså inte enbart av protestanter i kyrkohistorisk mening eftersom teologin om och upplevelsen av Anden går in i alla samfund.
I själva verket är det ganska förlegat att tala om protestantism – det kan visserligen förstås utifrån ett romersk-katolskt perspektiv – men 500 år senare är det mera intressant att studera vad dessa kyrkor idag står för och vad de gör, än vad de protesterar/t emot. Det är ju i första hand en tro på och en övertygelse om vad Bibeln säger som ligger till grund för kyrkornas existens. Då talar man hellre om evangeliska kyrkor och evangelisk tro. Men det är nyttigt att låta det 500:de märkesåret av protestantismens början stimulera till ett studie av vad man egentligen tror på och varför. Lite friktion med romersk-katolska kyrkans läror finns det naturligtvis fortfarande…
Om du vill gräva djupare i skillnaden mellan romersk-katolska kyrkans och protestantismens (eller en evangelisk) grundhållning till tron och Bibeln kan du skaffa dig Anders Gerdmars bok ”Guds Ord räcker” som just handlar om den evangeliska tron kontra den romersk-katolska dito.
En kommentar om boken: ”Jag vet inte om någon annan bok i ämnet som så tydligt visar på vad som från början fanns i kyrkans lära och liv och vad som senare tillkom.” Carl-Erik Sahlberg
Positiva effekter av den protestantiska utvecklingen har varit friheten för individen att läsa själv och dra sina egna slutsatser i relation till Bibeln och tron. Den friheten har också lett till utveckling av utbildning och forskning på en mycket bredare front än tidigare. Baksidan av det här är samtidigt att tron och Bibeln för många relativiserats näst intill betydelselöshet och sekulariseringen (som förstås inte är ett fenomen enbart hos protestanterna) har lett till att tron på och kärleken till Jesus kallnat och försvunnit hos många.
Här en tabell från 2005 som visar hur människor i Europa tror på Gud (inkluderar islam). Blåa stapeln är hur stor del av folket som tror på Gud, röda de som tror på en ”livskraft i tillvaron” och gröna de som inte tror på någondera.
pingstfi 
Kommentera