Om vi för en stund skalar bort allt kommersiellt och tramsigt krimskrams från vårt nutida julfirande och fokuserar enbart på den bibliska berättelsen om Jesus, som är hela poängen med ett kristet julfirande, så märker vi att den helige Ande var synnerligen närvarande och aktiv under hela händelseförloppet. Det är en helt fascinerande berättelse, inte bara om hur Gud blir människa, utan också om hur människor kunnat få höra Guds tilltal genom historien. Enligt Jesus vill Gud tala till alla människor som vänder sig till honom, i alla tider, och det just genom den helige Ande. Läs t.ex. Joh 16 – Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske.
Låt mig ta några exempel. Nu hoppar jag över Andens roll i Jesu människoblivande, och fokuserar på vanliga troendes upplevelse. I Lukas 1 berättas det om Elisabet och Sakarias som var troende och fromma judar. Sakarias var präst och tjänstgjorde i Jerusalems tempel. Där får han ett möte med en ängel som ger honom besked om vad som ska hända. Inte bara skulle han och hans fru få en son, utan denne skulle också bli uppfylld av den helige Ande och förbereda folket på Messias ankomst. Till deras stora förvåning blev Elisabet gravid en kort tid därefter. När Maria, Jesu blivande mor, senare kom och hälsade på blev Elisabet uppfylld av den helige Ande och barnet (Johannes) hon bar på ”spratt till av glädje”. Elisabet profeterade att det som Herren hade sagt till Maria skulle gå i uppfyllelse.
En särskild händelse som visar på hur Gud verkar genom den helige Ande och talar till vanliga människor hittar man i Lukas 2. När Maria och Josef skulle, i enlighet med den judiska traditionen, ta den nyfödde pojken till templet när han var åtta dagar gammal, då träffar de på Hanna och Simeon. Det står om Simon att han leddes till templet av den helige Ande just som Maria och Josef kom dit med Jesus. Han hade redan tidigare fått ett tilltal av den helige Ande om att han inte skulle dö innan han fått se ”Guds Smorde” (Messias). Han tog Jesus i sin famn och tackade Gud och konstaterade att nu kunde han ”gå hem i frid” för nu hade hans ”ögon sett din (Guds) frälsning”. Maria och Josef fick på det här sättet ytterligare en bekräftelse på att allt de hört om Jesus tidigare var riktigt. Dessutom kom ytterligare en person, änkan Hanna, i samma veva fram och bekräftade att Jesus var den (Messias) som många länge väntat på.
Den helige Ande verkade och talade alltså på många sätt till olika människor. Man kan lugnt konstatera att den ”första julen” var fylld av Andens närvaro och tilltal. Visserligen endast hos några få, de flesta märkte ingenting. Hela Jesu liv utmynnade i något som kopplar ihop med just det här, nämligen att han avsåg att ”utgjuta Anden över allt kött”. När Jesus fullbordat det han kommit för att göra, kunde han låta alla som trodde på honom uppleva liknande saker som Elisabet och Sakarias, Maria och Josef, Simeon och Hanna. Nämligen uppleva Andens tilltal på olika sätt.
Det kristna julfirandet ska därför kunna genomsyras av Andens fortsatta närvaro, tilltal och uttryck i och genom vanliga människor som lever nära Jesus och som ständigt ”vänder sina öron” till att höra vad Anden vill säga. Ett profetiskt julfirande, hur skulle det kunna se ut?
Johannes Döparen var en profet som väckte förundran. Luk 3: Folket gick där i förväntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias. Johannes svarade dem allesammans: Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att lossa remmen på hans sandaler. Han ska döpa er i den helige Ande och eld.
Jesus försökte öppna upp det här perspektivet för sina första lärjungar på följande vis: Och han sade till dem: ”Detta är vad jag sade till er medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, profeterna och psalmerna.” Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: ”Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni är vittnen om detta. Och jag ska sända över er vad min Far har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.” Luk 24:44-49
Det är vad ett profetiskt julfirande måste innehålla – ”kraft från höjden” genom Andens närvaro. När vi påminns om allt som hände kring den ”första julen” och det fantastiska i att Gud i Jesus blir människa och uppenbarar Guds kärlek på så många sätt, då pekar det också på varför Jesus föddes. Nämligen att alla som trodde på Jesus skulle uppfyllas av helig Ande och kunna höra Andens tilltal på många olika sätt. Och det är den mest meningsfulla betydelsen i ett kristet julfirande: Att vi gläds över frälsningen och Andens oavbrutna närvaro i församlingen och i den enskilde troendes liv. Och det kan vi tacka Jesus för!
pingstfi 