Efter att Ulf Ekman meddelat att han konverterar till katolska kyrkan har de olika kyrkornas teologi kommit lite mer i förgrunden – åtminstone i frikyrkorna. Den aningslösa eller den medvetet synkretistiska tycker kanske inte att det är så viktigt att jämföra likheter och olikheter. Men för den som vill ta en närmare titt på hur olika kyrkor ser på Herrens måltid (nattvarden eller eukaristin – kärt barn har många namn) finns det i alla fall en bok som till sitt upplägg är fräscht diskuterande och inte enbart proklamerande. Det handlar nu om boken ”The Lord’s Supper – five views” – redigerad av Gordon T. Smith och finns att ladda ner som Kindle version på amazon.com.
Fem perspektiv på nattvarden
Boken handlar om fem teologer från fem olika kyrkor (romersk-katolska, lutherska, reformerta, baptist och pingst) som presenterar sin resp. kyrkas syn på nattvarden. Finessen med den här boken är att efter varje presentation ger de övriga sin kommentar till det presenterade. På så sätt blir både likheter och olikheter belysta från olika sidor. Flera av kommentarerna är uppmuntrande respektfulla trots olika syn. Någon förfaller ibland till att tycka att ”så här står det ju, hur fattar ni inte det”, men för det mesta försöker skribenterna se att de olika kyrkornas syn och erfarenheter kan berika den egna förståelsen. De här kommentarerna gör också boken lättläst och intressant då ämnet blir uppdelat i kortare stycken med olika perspektiv i resonemangen. Det visar också att det finns en hel del utmaningar och förändringsbehov innan alla kristna kan dela samma nattvardsbord. Boken förklarar ganska bra varför.
Nattvarden inom pingst
Jämfört med de äldre kyrkorna har pingstkyrkan, både pga sin relativt låga ålder (drygt 100 år) och sin motvilja till färdigt formulerade läror, en mindre tydligt formulerad teologi kring nattvarden. I boken presenterar Veli-Matti Kärkkäinen den lära som är den vanligast inom pingst. Han konstaterar också att det numera finns allt fler pingstteologer som formulerar och beskriver den teologiska tolkning som finns i pingstförsamlingarna. Också nu när det gäller nattvarden.
Pingst har alltid haft invändningar mot tron på sakramentens betydelse såsom de presenterats i katolska och lutherska kyrkan. När det gäller nattvarden så är pingst i praktiken närmast anhängare av den syn som Ulrich Zwingli presenterade. Den reformerta kyrkan, liksom de flesta frikyrkorna delar denna syn. Zwingli och Luther var samtida, tysktalande teologer som hade intensiva debatter i teologi, var eniga i kampen mot påven, men särskilt när det gäller nattvarden så hittade man aldrig någon samsyn.
Från Wikipedia: I zwingliansk teologi, som kommit att bli den dominerande i reformerta kyrkor på denna punkt, är nattvarden en symbolisk måltid som firas på Jesu uppdrag ”till min åminnelse” (Lukasevangeliet 22:19). Måltiden sätter fokus dels på Jesu frälsande död på korset, dels på församlingens nuvarande gemenskap med honom och därmed varandra, dels på den framtida himmelska måltiden i Guds rike. Brödet och vinet ses som konkreta tecken för dessa tre verkligheter och har ingen kraft i sig själv utan får sin kraft från ordet. Måltiden är en tacksägelse för det som Gud i Jesus Kristus har gjort, gör nu och kommer att göra.
Kort sagt tror man alltså inte inom pingst på vare sig den romersk-katolska transubstantiationsläran eller den lutherska konsubstantiationsläran – som båda menar att brödet och vinet inte bara representerar Jesu kropp och blod utan verkligen förvandlas till dem. Däremot är man synnerligen medveten om Jesu närvaro i nattvarden – både tron på och erfarenheten av detta förstärks av den konkreta påminnelse som nattvarden utgör.
Den här boken är alltså riktigt upplysande om man vill göra en snabbdykning i läran/lärorna om nattvarden. Boken är en bra introduktion i och jämförelse av de olika kyrkornas nattvardsteologi – vilket bara tjänar till att öka förståelsen av och respekten för att vissa texter går att tolka på så olika sätt och att alla kan berikas av den andres synvinkel och erfarenhet. För en hittills ganska omedveten zwinglian är det också uppfriskande att få lite mer förståelse av orsaken till att vi tror som vi tror och gör som vi gör.