I tidningen Ristin Voittos ledarbilaga ”Paimen Plus”* ges det ganska stort utrymme för intrycken man inom finska Pingst under senaste tid fått från svenska Pingst. På ledardagarna ”Syyspäivät” i oktober 2018 deltog svenska Pingsts ledare Daniel Alm. Nu senast i januari 2019 deltog en grupp finska församlingsledare i Pingst Pastor Konferensen i Stockholm. Många positiva upplevelser och reflektioner beskrivs av deltagarna.
Under Mika Yrjöläs ledning (ledande pastor i Saalem, Helsingfors, samt ordförande för samfundet Helluntaikirkko/Pingstkyrkan i Finland) har kontakterna och utbytet mellan svenska och finska Pingst ökat markant. Han menar att avslutningen av den traditionella ”Predikantveckan” och satsningen på ”Pastorsakademin” och skapandet av regionala ”processgrupper” skapat en positiv och konstruktiv atmosfär i pastors/ledarkollegiet, vilket nu syns som en tydlig gemensam inriktning. Finska Pingst måste nog fundera på liknande processer, hur de kunde utvecklas i Finland, tycker Mika Yrjölä.
För oss inom de (historiskt sett) finlandssvenska pingstförsamlingarna som gärna har goda kontakter till både svenska och finska Pingst är det utökade utbytet mellan svenska och finska Pingst en positiv utveckling.
I artikeln med rubriken ”Svenska Pingst har en gemensam vision” beskriver man att den svenska pingströrelsen målmedvetet verkar vara på väg i en viss riktning och att den riktningen är god. Det viktigaste, tyckte skribenten, var att atmosfären var positiv, fylld av tro och ljus.
Under tre dagar i Stockholm fick den finska gruppen (liksom de 12 deltagarna från FSP) bl.a. uppleva hur svenska Pingst tycks ha löst en del av spänningarna kring nya församlingsbildningar genom att medvetet och öppet uppmuntra, organisera och planera nya församlingsplanteringar. Det är inte längre suspekt att starta en ny församling i en stad där det redan finns en pingstförsamling eftersom man insett att det behövs fler församlingar för att nå fler. Man har en målsättning att under 3 år plantera 30 nya församlingar Under konferensen presenterade man 11 nya församlingars ledare och välsignade dem (bilden ovan).
Man växlade också några ord med Stefan Sigfrids (tidigare pastor i Sion, Vasa, numera föreståndare för Finska Filadelfia i Stockholm) som konstaterade att bra atmosfär och gemenskap inte är någon självklarhet som fungerar av sig själv. Pastorernas och rörelsens gemenskap har avsiktligt och målmedvetet utvecklats under flera år. För ett antal år sedan var det helt andra stämningar i rörelsens ledarkonferenser, men nu har man tydligt en gemensam riktning och upplever också tillväxt. I fjol döptes rekordmånga inom svenska Pingst, då mer än 2000 nya troende lät döpa sig och anslöts till församlingarna.
Förutom den positiva stämningen lyfte en av deltagarna fram arrangemanget med processgrupper som regionalt samlas mellan de nationella konferenserna. Samma grupper processade också en del av de frågor som behandlats i sessionerna och på det här sättet inbjuds alla med till att både ta in andras synpunkter och dela med sig av sina egna. På det sättet fortsätter frågorna att leva och blir en del av alla ledares medvetna tankeprocess – det stärker både tänket och samhörigheten i rörelsens ledarnätverk. Det kommer sedan församlingarna till del i större tydlighet och frimodighet i att lyfta aktuella och gemensamma frågor utifrån ett gemensamt processande.
*Paimen Plus-tidningen är en bilaga till finska Pingsts tidning Ristin Voitto som församlingar kan beställa till sina ledarteam. Den innehåller således artiklar som lyfter specifika frågor som berör församlingarnas ansvarsbärare, pastorer och andra ledare inom församlingar och rörelsens olika organisationer. Det handlar om teologi och praxis, erbjuder ett samtalsforum som är mer internt och specifikt än tidningar riktade till allmänheten. Bilagan Paimen Plus utkommer några gånger mer år.
pingstfi 