Pingst nu och i framtiden

Pingstförsamlingarna i Finland är sammankopplade nationellt och globalt med den pingst-karismatiska kristenheten som beräknas bestå av 500 miljoner människor. Det är en brokig skara samfund och församlingar som har många olikheter men har mycket i den karismatiska teologin och de karismatiska uttrycksformerna gemensamt.

I panelsamtalet på lördag eftermiddag deltog Daniel Alm, Kenneth Grönroos och Stefan Sigfrids. Panelsamtalet leddes av Edward Holmberg. Här ett plock ur samtalet.

Vad är läget i pingst idag?

Kenneth: 584 miljoner i den pingst-karismatiska familjen enligt Pew Research Center 2011, för år 2025 är prognosen 800 miljoner. Varför växer pingst i ”tredje världen” medan det har stannat av i västvärlden? Jag pratade med en brasiliansk pastor och frågade honom om hemligheten till tillväxten – ett kort svar innehöll den enkla förklaringen att man är väldigt mån om att alla medlemmar blir döpta i den helige Ande.

Daniel: 470 pingstförsamlingar i Sverige. Globalisering, urbanisering, digitalisering är vår tids ”gud” och det har påverkat församlingsutvecklingen enormt. Just nu ca 470 pingstförsamlingar i Sverige. I Sverige växer några församlingar kontinuerligt, men många församlingar har en försenad generationsväxling. Ca 700 pastorer med i ledarnätverket, vi är brokiga men håller samman. Det har uppstått en viss bredd i gudstjänstlivets utformning – från kontemplativt till hillsong. I pingst har vi traditionellt varit mer fokuserade på att vinna människor, men inte lika bra på att ta hand om dem och bygga kyrka.

Stefan: I Svenskfinland har vi hållit hårt på den självständiga lokala församlingen. Men vi har sett att om vi vill fortsätta vara en rörelse med gemensam inriktning så behöver vi stärka nätverket och samverkan. Mellan ledarna finns det en god gemenskap och under de tre senaste åren har vi fokuserat på att samla ledare till ledardagar. Vi har satsat på de gemensamma samlingarna och vill gå ytterligare framåt så vi kan hjälpa varandra med t.ex. ledarträning. Under den senaste ledarträffen gjordes en enkät som visade att majoriteten av de samlade ledarna vill ta upp samfundsfrågan igen och öka samverkan. Den här frågan kommer därför nu att skickas ut till församlingarna under hösten för diskussion, klargörande och på senhösten ordnas ett symposium kring frågan för att ytterligare få alla frågor besvarade.

Kenneth: Pingströrelsens framgångsfaktorer enligt Allan Anderson: 1. Alltid sett sig som en evangeliserande och missionerande rörelse. 2. En användarvänlig och flexibel teologi – ett enkelt budskap. 3. En demokratisering av den Helige Ande – alla kan få uppleva DHA. 4. Kraft och myndighet för vanliga människor att vara med och tjäna. Dessutom har pingst alltid varit offensiva i användning av media och andra verktyg. Intressant detalj är att inga av de stora och framgångsrika pingströrelserna i Afrika som startats av nordiska missionärer har samma organisationsform som pingst i Norden.

Daniel: Låt oss komma ihåg att Gud har en församling, därför är också den lokala församlingen en del av kroppen och det betyder också att den lokala församlingen gör väl i att erkänna sitt behov och sin samhörighet med andra församlingar i ett nätverk. Vi behöver varandra. Så någon form av organiserat samarbete är nödvändig.

Stefan: Församlingarna har inte så lätt med att hitta och träna ledare och då har vi nytta av samordning och gemensamma krafter.

Kenneth: En gemenskap mellan församlingarna är till glädje och hjälp. I historien har vi sett att en del församlingar har varit tvungna att ensamma gå igenom svåra tider för att det saknats verktyg i det gemensamma.

Daniel: Tillsvidare har vi vigselrätt och den legitimeringen har en viss betydelse inte bara för oss i Sverige utan även för pingströrelser i Europa som där betraktas som sekter med få rättigheter.

Varför är det så spretigt i pingst?

Daniel: Kort sagt: Internet. Vi kan ta intryck och modell från hela världen och vi tycker sedan om olika saker. Så det är inte så märkligt. Men i församlingen behöver vi tydliggöra teologin och bestämma var gränserna gå. Samtidigt så ska vi kunna vara generösa med uttrycksformerna. I vår gemenskap så har vi fått ha samtal med en del som stuckit ut i en del frågor så att det orsakar spänningar och det är viktigt att prata igenom det.

Kenneth: Idag ser vi generellt lite mer inbjudande på diversiteten och är inte så snabba att avlägsna oliktänkande som det kanske var för några decennier sedan.

Stefan: Samordningen är ju ingen ny sak. Även tidigare talade man ihop sig mellan ledarna för att kunna presentera en gemensam linje. Idag är processerna lite mer öppna och inkluderande. Nu händer det mycket av förändring i både samhället och i församlingslivet och därför behöver vi sätta oss ner och samtala om de viktiga frågorna.

Finns det ett behov av att definiera sig?

Daniel: Ja, absolut. Det som är pingströrelsens stämpel är andedopsförkunnelsen och utan den är man inte pingstvän längre. Vi vinner på att vara öppet karismatiska även i Europa.

Kenneth: Att kunna formulera sig är oerhört viktigt idag. Det yttre gränserna behöver definieras och tydliggöras. Den här processen i Norden leder till en tydligare självbild som är både en trygghet och ett budskap i sig.

Stefan: Det handlar mest om att tydliggöra det vi redan är, viss spretighet finns, men vi är nog mer lika än spretiga. Vi har varit dåliga på att skriva ner vad vi tror och vad vi är. Det här är nu viktigt att göra bättre framöver.

Kenneth: Boken ”Trons hemlighet” är ett exempel på ett samlande av vår syn och teologi, kan vara användbar i många samband.

Utvecklingen i pingst – några exempel

Daniel: I vårt län finns elva pingstförsamlingar och några är små och på avslut. I Norberg fanns en liten församling på några medlemmar som valde att bjuda in Västerås Pingst och överlämnade allt ansvar till Västerås. Där fanns 5-6 personer då. Nu samlas 30-40 personer och det är en levande grupp som består av många invandrare. I Surahammar påbörjas också nu ett samarbete. Så Västerås har nu fyra församlingar att ta hand om.

Stefan: Vi har sett en grupp växa fram i Molpe utifrån en cellgruppsverksamhet. De är knutna till Sion i Vasa men har också en egen gemenskap lokalt.

Läget i Europa

Kenneth: Europa är ett hörn i världen där kyrkorna under lång tid gått bakåt. Men det finns trendbrott, där församlingar når ut till en ung generation och växer. Ta Hillsong i London som samlar 10.000 personer varje söndag, och det finns flera andra exempel.

Stefan: Varje generation måste vinnas och måste vinnas på sitt sätt. Utmaningen är att kunna ta in det här.

Daniel: Vi uppfattas ofta som hycklare – en del skandaler kring ledare är intressant för media. Vi måste kunna kommunicera ärligt och uppriktigt och mötas i verkligheten med vanliga människor.

Hur hjälper oss Anden?

Stefan: När jag försöker själv tornar problemen upp sig. När jag går till Gud verkar han inte så nervös. Han ser bara möjligheter och när jag varit med honom så ser jag också mer möjligheter. Så mer av Anden!

Kenneth: Vi ska inte bli så arga och provocerade av vad som sker omkring oss. Jag tror att vi i stället ska utgå från att den helige Ande vill fylla oss med sin kraft, kärlek och goda frukter.

Daniel: Anden gör oss generösa och barmhärtiga och han är proaktiv och vill hjälpa oss att bli känsliga och kunna lyssna in vad han säger. Vi ”står ovanpå källan”, låt oss ösa ur den (alltså Anden).